Till Fjälls - Del 1 - Grövelsjön
Fjällen. Något som lockat mig under lång tid men det har inte blivit av på grund av olika anledningar. Det har varit något av en dröm, ett mål och något som jag verkligen har viljat göra nu bestämde jag mig för att åka upp och bara göra det! Fjällvandra själv, med hunden och äventyra!
Utan någon större plan eller hålltider tog vi vårat pick och pack och drog norrut! Med vargen som en trogen och mycket uppskattad kompanjon, kunder det inte bli annat än lyckat.
Resan upp kändes spännade och hoppfull, visste egentligen inte vad jag skulle förvänta mig men jag hade en känsla att de friktioner och bös som skulle komma i min väg, skulle jag lösa! Jag skulle inte låta det stå ivägen för mitt efterlängtade äventyr!
Jag jobbade på att verkligen släppa tanken på alla måsten. Kost, träning, folk. Utan bara göra grejer som jag kände för - äta vad jag känner för, umgås med de jag känner för, ta dagen som den kommer! Likt en riktigt klyscha!
Första stoppet blev Grövelsjön där jag mötte upp en mycket god kollega från Ledningsregementet, han är en inbiten, envis och kärv man som jag inte träffat på över 1 år. Mycket gott sällskap tillsammans med en av hans vänner. Vi slog gemensamt camp första natten med fantastisk utsikt!
Prövningarna dröjde inte länge... Det första som händer är att mitt liggunderlag går sönder (vargens fel) och det går inte att laga. Just där och då kände jag känslan av uppgivenhet, förtvivlan komma krypandes. Små ifrågasättande tankar började formas om jag verkligen skulle fortsätta, om det var en bra idé det här. Men jag frågade mig själv om det i slutändan spelade någon roll om det var lite obekvämt eller inte? Svaret blev - Inte det minsta! Så jag tog mitt trasiga liggunderlag och dagen efter knatade vi upp på fjället!
Grabbarna och jag tog sällskap en bit sedan tog jag och vargen oss en avstickare. Vi knatade upp på några toppar, om jag inte var frälst innan, så blev jag det på topparna. Där uppe kände jag mig hel, det var som om allt annat i världen var ett fullkomligt ickeproblem. Så ja, jag skulle nog våga säga att jag blev fjällfrälst. Punkt. Det kändes som att komma hem.
Slutligen slog vi läger, andra natten spenderades på Jakobshöjden. Det blåste jävligt och var inte sådär galet varmt, typ 3 grader, men vilken vy! Herr'n har varit oberörd av både blåst, regn och kyla. Han bara tokdäckar precis överallt eller med outtröttlig energi går främst och ger draghjälp. Han har sett oförskämt lycklig och nöjd ut över tiden, det värmer mitt hjärta något enormt!
Efter tre dagar och två nätter på fjället drog vi oss ner till civilisationen där jag och vargen mötte upp grabbarna för pizza i och häng i Idre.
Ett välförtjänt mål mat senare tog vi oss till våran boplats för kvällen - ett vindskydd med eldplats vid en sjö någon mil från Idre. Under hela kvällen var sjön precis spegelblank. Kaffe, goda konversationer och en perfekt kväll.
Det var vargens första natt i vindskydd och helt utomhus, var det några konstigheter? Nope. Inget alls. Han slocknade i daglig ordning och snarkade gott! Det gjorde tydligen jag och Micke också då den kärva infanteristen avlägnsade sig och slog upp sitt lilla tält på annan plats.
Dagen därpå var det dags för grabbarna att åka hem och mig att fortsätta mot min nästa destination - Fulufjället!
Mer om det i nästa inlägg :D
Silverfallet
En riktig spontantur till Silverfallet!
Kan inte förstå hur jag har missat detta fantastiska ställe! Den disiga skogen och mossiga stenarna, jag blev helt knäsvag. Dessutom med sällskap av en annan själ som har förmågan att uppskatta denna vackra natur och inte bangar för ett bra äventyr!
Nikon D700 - Nikkor 50/1.4
Själsterapi i Tiveden
Nikon D700 - Sigma 24-70/2.8
Ängskär
Sony A6000 - Sony E 16-50mm
Min sjö
Nikon D700 - Nikkor 50mm f/1.4
Turkiet
Nikon D700 - Nikkor 50mm f/1.4
Till häst
Sony Action Cam HDR-AZ1
Ronja Röverdotter-skogen
Nikon D700 - Nikkor 50mm f/1,4
Mitt vinterland
Det finns få saker här i världen som gör mig så lung och lycklig i själen som ett snöklätt landskap
Hökensås
Det som skulle bli en tre dagar lång vandring blev en dagstripp i Hökensås.
Men det är dumt att klaga - Fick prova den nya utrustningen och njuta av den underbara naturen!
Jönköping levererar!
Tog mitt pick och pack och drog ner till älskade Småland!
Det finns få ställen som slår Jönköping. Jag blir så himla varm ända in i själen varje gång jag kommer hem och får andas småländsk luft igen. Kan vara så att jag är lite partisk och löjligt hemmakär men äsch då!
Planen var att göra en lite kortare vandring i Hökensås men tyvärr räckte inte tiden till denna gång. Det blev istället i en trösttripp på Dummemosse, ett fantastiskt naturreservat väster om Jönköping. Trots att jag bott i Jönköping större delen av mitt liv har aldrig gått hela sträckan. Jag snörade kängorna och gav mig ut!
Trots att vädergudarna inte var nådiga och jag blev dyngsur ända in på skinnet var det en trösttripp som levererade! Såg en hel del fågelliv, hittade hjortron och jag blev så himla förälskad!
Spöregn, åska, solsken och förtrollande natur, behöver egentligen inte säga mer än så.